Mat för över 200 miljoner kronor kasseras varje år i landets skolkök. Men med olika metoder kan svinnet och miljöbelastningen minskas – med upp till 30 000 ton koldioxid per år – enligt en rapport från Naturvårdsverket.
Varje skoldag serveras lunch till cirka en och en halv miljon barn i landets förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Men långt ifrån all lagad mat blir uppäten. Mellan 10 000 ton och 30 000 ton skolmat per år går till spillo som svinn – både vid själva tillagningen och vid serveringen – enligt en uppskattning av Naturvårdsverket. Uträkningar visar att det skulle kunna gå att minska svinnet med upp till 50 procent.
Strävan att minska livsmedelssvinnet ingår som ett led i Naturvårdsverkets arbete för att förebygga den totala mängden avfall, ett av de nationella miljömålen. En halvering av svinnet från skolköken skulle uppskattningsvis ge en minskad klimatpåverkan på motsvarande 10 000-30 000 ton koldioxid per år.
I utredningen intervjuades personal i sju skolkök, däribland i Tyresö sydöst om Stockholm. Här har kommunen gjort kontinuerliga mätningar av svinnet sedan 2002. Beräkningarna visar att tallriksavskrapet i Tyresö i genomsnitt kostar 77 öre per elev och dag.
Om summan slås ut på alla skolmatsportioner som lagas i hela landet, skulle det betyda att kostnaden för tallriksavskrapet uppgår till 1,1 miljon kronor per dag – eller mellan 100 och 300 miljoner kronor per år – räknat på att maten serveras 180 dagar om året. Men svinn uppstår även i andra delar av processen, till exempel vid tillagningen, och uppskattas vara lika stort som tallriksavskrapet. Med den uppskattningen skulle kommunernas sammantagna kostnad för svinn uppgå till mellan 200 och 600 miljoner kronor varje år, konstaterar Naturvårdsverket.
Källa: SvD