En familj i Uppsala ska utvisas till Iran efter fyra års arbete och skolgång i Sverige. Skälet är att pappans månadslön under en period legat 180 kronor under kollektivavtalet.
– Det känns som att mitt liv kommer bli förstört. Jag har alla mina vänner här. Allt jag har är här. Sverige betyder allt för mig. Det är mitt hemland. Jag menar, varför? Jag fattar inte, säger 15-årige sonen Sina Ahmadi.
I dag är det tre veckor sedan beslutet kom från Migrationsverket att familjen måste åka tillbaka till Iran – på grund av att arbetsgivaren betalat 180 kronor i månaden för lite i lön till pappan Mehdi under fem månader. Alltså sammanlagt 900 kronor.
Familjen kom till Sverige 2011 eftersom pappan fått jobb här och de säger att de rotat sig i landet. Äldre sonen Hesam är 25 år, pluggar på universitetet och har flickvän här i Sverige.
– Jag har sagt det många gånger. Jag har varit här fem år. De kan inte ta en del av min identitet på grund av 900 kronor. Jag fattar inte det här. Det var inte ens vårt misstag, säger han.
Vad det handlar om är att Migrationsverket i mars i år – när de skulle förnya Mehdis arbetstillstånd – upptäckte att han i fem månader förra året haft 19 500 kronor i lön istället för de 19 680 som är minimilön enligt kollektivavtalet. De övriga nära fyra åren han, fram till i dag, jobbat i Sverige har lönen legat över nivån i kollektivaltalet. Men det tas det ingen hänsyn till i utvisningsbeslutet.
– Ja, jag förstår att det kan låta orimligt, men syftet är att de som kommer hit och får ett arbetstillstånd ska omfattas av samma villkor som personer som redan finns på den svenska arbetsmarknaden, säger Johan Arvidsson Wemmert som är enhetschef på Migrationsverket.
Så det spelar ingen roll om det är en krona eller tio tusen kronor?
– Nej, är inte villkoren uppfyllda så är de inte.
Och trots att det är arbetsgivaren som gjort fel och att det är hans ansvar att lönen blir rätt, enligt Migrationsverket, så är det alltså de som regeln är till för att skydda som nu måste lämna landet.
– Ja, jag förstår om det upplevs som orimligt i det enskilda fallet, säger Johan Arvidsson Wemmert.
Familjen hoppades få stanna om de visade att de inte var ansvariga för lönen och förklarade vad som hänt – men i sin överklagan av beslutet försöker de nu också berätta för Migrationsverket att de rotat sig i Sverige och hur en utvisning till Iran skulle påverka barnen och hela familjen.
– Mitt liv skulle bli förstört, jag skulle bli ingenting. Jag har ingen framtid i Iran, tror jag. Jag vägrar åka tillbaks till Iran, säger Sina.
källa:sverigesradio.se