Britten John O’Keefe delar priset med norska May-Britt Moser och Edvard Moser får priset för upptäckter kring hur vi vet var vi är och hur vi lagrar den informationen. Nobelveckan inleddes klockan 11.30 med tillkännagivandet av 2014 års pristagare i medicin eller fysiologi.
– Göran [Hansson från Nobelkommittén] ringde mig och jag grät. Jag hamnade i chock och är fortfarande i chock. Det här är så fantastiskt, säger May-Britt Moser till Nobelstiftelsen.
Redan 1971 var John O’Keefe vår inre gps på spåren. Han kunde notera hur vissa nervceller i hippocampus hos en råtta aktiverades vid en viss plats. Han konstaterade att dessa ”platsceller”, som Nobelförsamlingen kallar dem, bildar en karta över omgivningen.
Senare, 2005, kompletterade paret Moser positioneringssystemet. De hade då upptäckt ”rutnätsceller” som närmast kan beskrivas som nerver med uppgift att skapa koordinater för positioneringen. Det är första gången någonsin priset gått till norsk forskning.
– Det var inte så överraskande för oss. Vi har sett den här gruppen och de har forskat på Nobelnivå i många år. Det speciella med dem är att de är mycket unga (51 respektive 52 år) så på det viset är det ovanligt. Vi är så stolta att vi inte kan finna ord, säger Gunnar Bovim, rektor på Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet.
”Pristagarnas upptäckter har löst ett problem som sysselsatt filosofer och forskare i århundraden – hur hjärnan skapar en karta av rummet som omger oss, och gör det möjligt för oss att hitta vägen i en komplicerad omgivning”, skriver Nobelförsamlingen.
O’Keefes och Mosers gemensamma insatser för vetenskapen är att betrakta som grundforskning med flera tänkbara förtjänster. Vid tillkännagivandet nämndes exempelvis jakten på ett sätt att komma åt alzheimer. Hippocampus hos patienter med den diagnosen har i tidigt sjukdomsskede påverkats. Dessutom kan upptäckten leda till förståelse för andra sofistikerade hjärnaktiviteter som minne och planering.
När Edvard Moser precis har landat i München råkar han ringa tillbaka till TT i stället för till Göran Hansson på Nobelkommittén.
– Jag har cirka 120 missade telefonsamtal så jag tänkte bara ringa tillbaka och tacka allra hjärtligast, säger Moser.
– Det var verkligen en överraskning. Jag hade inte en tanke på det här, så jag förstod ingenting när de stod på flygplatsen med blommor till mig, säger Edvard Moser.
De som hade blommor var en representant för flygplatsen som nåtts av nyheten att Nobelpristagaren var på väg dit.
– Och så såg jag att Göran Hansson hade försökt ringa mig och då gick det upp för mig.
Gifta par har delat Nobelpris vid tre tidigare tillfällen: fysikpriset 1903 till Marie Curie och Pierre Curie, kemipriset 1935 till Frédéric Joliot och
Irène Joliot-Curie samt medicinpriset 1947 till Gerty Cori och Carl Cori.
källa: DN.se