Stortorget i Växjö den 13 april 1985. En dam med handväska slår efter en nynazist från Nordiska rikspartiet och i samma ögonblick trycker DN:s fotograf Hans Runesson på kamerans utlösare. Bilden blev Årets bild och nu blir damen staty i brons.
Nordiska rikspartiets demonstration i Växjö möttes av motstånd. Det var inte enbart damen med handväskan som visade sitt missnöje med att få nazister på stadens gator. Unga som äldre gav sig handgripligen på de unga männen med sina renrakade huvuden. Några kastade ägg på demonstranterna.
Men det skulle bli damen med handväskan som kom att fånga allas blickar och tankar.
Konstnären Susanna Arwin befann sig i New York för studier på konstskolan när händelsen inträffade 1985. Ändå kom den att påverka henne djupt:
– Det var mamma som hörde av sig och skickade bilden. ”Det händer saker i Växjö också”, skrev hon, berättar Susanna Arwin.
– Och bilden på tanten berörde mig djupt, den gick rakt i hjärtat. För en konstnär fanns dramatiken och rörelsen men också det extrema modet. Hon blev helt enkelt sinnebilden för civilkurage.
Det skulle ta 29 år innan Susanna Arwin omsatte sina tankar på att föreviga ”tanten” i form av en skulptur och när DN talar med henne på tisdagskvällen har hon precis skickat sin förlaga till gjuteriet. Den 16 april ställs den 30 centimeter stora statyn ut på Edsviks konsthall i Sollentuna i samband med utställningen ”Tantfullness” som invigs av Amelia Adamo och Anna-Greta Leijon.
– Tanten med väskan är mer aktuell än någonsin med tanke på den främlingsfientlighet som finns i världen i dag. Jag håller henne högt.
Blir det en version i naturlig storlek också?
– Om någon beställer den så kan det bli det. Det vore roligt.
Kanske en staty på Stortorget i Växjö?
– Stortorget saknar utsmyckning trots att det har varit många planer på att göra något. Men det är upp till politikerna att bestämma.
Några planer på att uppföra någon staty över kvinnan med handväskan finns inte för tillfället. När DN ringer upp Lena Wibroe, moderat ordförande i kulturnämnden i Växjö, så säger hon att den frågan hittills aldrig har kommit upp:
– Bilden på kvinnan är otroligt stark och men jag har faktiskt inte fått frågan innan. Men jag kan absolut tänka mig att diskutera den med nämnden. Främlingsfientligheten är något vi aldrig får glömma.
Fotnot: Bilden blev också framröstad som 1900-talets bästa bild på Göteborgs fotomässa (som det går att läsa mer om i en Plusmärkt artikel). Kvinnan hade sina rötter i Polen och under andra världskriget hade hennes mamma satts i koncentrationsläger av nazisterna.
Källa: DN.se